To be yelled at
Hei!
Så var det torsdag igen.. soon friday! Som jag längtar.
Den här veckan har varit omtumlande. Så mycket jobb och så lite sömn.
Serveringen i tisdags gick piss. Jag fick utskällning av min chef efter en stor tabbe. Vi hade en ganska svår serveringsplan där vi skulle gå igenom borden på ett visst sätt. Lite komplicerat att förklara men det slutade med kaos, där alla servitörer gick till olika bord utan någon egentlig koll. Mitt bord fick vänta för länge på maten så sällskapet klagade på att maten var kall. Man har alltid ansvar för sina bord och jag och en kvinna delade på 4st. Jag blev tillsagd av någon annan servitör att jag skulle ta ett annat bord och medan jag serverade andra bord så blev mitt sista bord lidande. Det var inte kul kan jag säga! Kvinnan som delade ansvaret med mig började grina efter Johnnys utbrott. Jag pratade med johnny efteråt och han sa att det inte var mitt fel och att det berodde på många olika saker varför det gick som det gick. Meen, det kommer inte att hända igen. Jag ska hålla koll på mina bord för sådär vill jag fan inte bli utskälld igen. Annars gick fatserveringen bra ;)
På tal om misslyckad kväll. När sällskapet skulle få efterrätt sprang vi in och ut genom köket för att hämta tallrikarna. Efter några omgångar kommer jag in i kökshallen och ser glassplitter och blod på hela golvet. Det visar sig att Kajsa har halkat (ibland är det blött i köket på golven) och fått tallriken på foten så det är ett stort jack. Så imorgon ska hon sys. Stackarn! Hon fick sitta på kontoret med ett glas rött och lindad fot innan taxin kom och skjutsade hem henne. Vid middagen innan vi skulle börja servera sa jag till Kajsa; Det känns som att vår nybörjartur har försvunnit nu. Så rätt man kunde ha.
Det blev sent då på natten men jag sov i stan och kunde därmed sova liite längre på morgonen innan jag skulle till stortinget. Men två timmar är ju inte mycket sömn precis. Så var sjukt trött hela dagen/kvällen när vi serverade. Men det gick så mycket bättre igår. Det var bara jag, Johnny, Andreas och en annan gubbe som jobbade. Ett sällskap skulle ha vinprovning och äta buffé. När vi jobbat klart hade jag och johnny ett motivitations-samtal i 45 minuter. Han sa att han trodde på mig och att om jag ville lära mig så skulle han se till att jag lär mig. Han ville att jag skulle öva på fatservering och när jag kände mig säker i det så skulle jag säga till honom, och då visste han fler jobb. Känns väldigt bra att ha pratat med honom. Jag vet inte vad jag vill, om jag vill fortsätta med det här en längre tid. Men johnny sa att jag har det som krävs, bara tekniken jag måste få in. Han ställer gärna upp som referens om jag söker jobb på andra restauranger och så fick jag några goda råd och tips. Han är en grymt bra chef och jag har väldigt stor respekt för honom. I utbildningen ingår också att jag ska lära mig dricka rött vin, höhö. Så så slutade min natt igår, med ett glas rött. Det är inte gott, men mindre äckligt.
Usch, orkar ni läsa allt det här? jag brukar ogilla långa blogg inlägg. Det känns lite som jag skriver huller om buller också. Men men.
Idag har jag bara jobbat 8 timmar. Gick och tränade en stund efter jobbet. Men nu, nu ska jag somna direkt. Ska bara packa ned servitris kläderna för imorgon blir det 16 timmars jobb igen. Sen är det helg!!!
Natti!
Klart vi orkar läsa!
Vi är så nyfikna över hur det går för dig där borta. Det låter väldigt positivt gumman, och det gör mig varm i magen. Lät dock mindre skoj med utskällning, men vad jag förstår så tycks det bara komma gott ut av det i slutändan.
Du ska veta att jag ser upp till dig Sandra. Det har gått ca två år sedan vi tog studenten och du har redan hunnit med mycket som en del inte ens skulle få uppleva under en livstid. Du är tuff och stark.
Ta hand om dig gumman och jobba inte ihjäl dig !
Saknar dig och tänker på dig. En stor kram från mig <3